Betesfeber på får förbryllar forskare

Onsdag 02 september 2009

Den fästingburna sjukdomen betesfeber har slagit hårt mot fårbesättningar på Gotland.

En studie på SVA slår dock fast att det inte råder resistens mot fästingmedel, vilket man tidigare misstänkt.

Genom att inventera markerna på fästingförekomst och noggrant applicera fästingmedlet kan man till viss del motverka problemen. Samtidigt tyder studien på att vi får vänja oss vid nya och mer utbredda fästingburna smittor.

– Betesfeber förekommer på fastlandet också och kan även drabba nötkreatur, säger Jan Chirico, forskare som har lett studien i samarbete med Svenska Djurhälsovården.

Sjukdomen verkar slå främst mot årslamm. Djuren drabbas av ledbesvär och feber, även plötsliga dödsfall har observerats. Infektionsämnet är också en zoonos som på människa ger förkylningssymtom med ledvärk, feber och trötthet. Av de analyserade fästingarna bar elva procent på smittan.

Även larver bär på smittan
Bakterien som ger upphov till infektionen, Anaplasma phagocytophilum verkar, liksom de flesta fästingburna infektioner, främst ha gnagare som reservoarer, vilka även är viktiga värddjur för fästingar. Framförallt på fästingens larv- och nymfstadium.  

Studien tyder även på att fästinglarver kan bära på bakterien redan när de kläcks ur sina ägg. Detta har inte påvisats tidigare och kan komma att ge ökad kunskap om denna sjukdoms epidemiologi. Eftersom en infekterad fästinghona kan lägga tusentals ägg lär den potentiella smittspridningen bli avsevärd.

Liknar utomeuropeiska stammar
Anmärkningsvärt är också fynd av Anaplasmabakterier som mer liknar utomeuropeiska och exotiska stammar. Hur de har dykt upp i Sverige är ännu oklart. Men att nya smittor bryter ut på nordligare breddgrader är ett troligt scenario i framtiden, menar Jan Chirico.

– Klimatförändringarna med längre och varmare säsonger gör det gynnsamt för fästingar och andra vektorer att sprida sig och etablera sig under längre perioder. Det vore önskvärt att följa hur fästingpopulationer är sammansatta i övriga Sverige, vilka smittor de bär på och försöka kartlägga eventuellt samband mellan utbredning och nya klimatzoner.

För ytterligare information:
Jan Chirico, forskare parasitologi
Telefon: 018-67 41 59