Lammriksdag med forskningstema

Söndag 29 maj 2011

Sedan 2005 hålls i anslutning till Fåravelsförbundets stämma en lammriksdag. En dag fylld av inspiration och kunskap.
På bilden syns foajén där det fanns diverse utställare med anknytning till fårnäringen. Skaraborgs Fåravelsförenings kaffehörna fanns också där och förhöjde stämningen men gott fika.

Temat för lammriksdagen har varierat genom åren men när stämman hålls i Skara ligger det nära till hands att temat blir forskning på får.

När Skaraborgs Fåravelsförening beslutade sig för att anordna stämman 2011 behövde man inte fundera länge på temat. I Skara finns SLU och en av de få försöksstallar med får som finns i Sverige, Götala. Genom åren har det byggts upp en stor kompetens runt fårforskningen i Skara och flera nya forskare har börjat arbeta där. De senaste åren har ett flertal intressanta och praktiskt tillämpbara rapporter kommit från försöksstallet på Götala.

Man har också traditionellt haft goda kontakter med Länsstyrelsen och andra myndigheter. Jesper Eggertsen har suttit som en spindel i nätet och sett till att kontakterna mellan alla för fårnäringen viktiga parter gått smidigt och obyråkratiskt, Nu har han med ålderns rätt trätt tillbaks från sin post men börjar sin bana som pensionär med att leda arbetet med stämman och Lammriksdagen i Skara. Succén var given!

SF:s stämma är en plats för möten och diskussioner. Från vänster: Karl-Ivar Kumm, Carl Helander, Elisabet Nadeau, Bertil Gabrielsson, Christer Nilsson och skymd Sölve Jonsson.

En stor del av landets lammrådgivare hade tagit sig till Skara. Här tar de sig en pratstund i det vackra vädret och diskuterar hur rådgivningen kan bli bättre. Från vänster: Titti Strömne, Birgit Fag, Anna Törnfelt, Magnus Jönsson och Karin Granström.

Rickard van der Poel är en flitig utställare på SF:s stämmor. Här visar han upp en ny sorts rundbalshäck som fåren lätt kan skjuta ihop så att de når det sista inne i balen för intresserade spekulanter.

Brandfackla från Karl-Ivar Kumm
Dagens första anförande väckte verkligen upp dem som eventuellt var lite sega sedan kvällen före.
”Svensk fårskötsels ekonomiska förutsättningar i ett internationellt perspektiv” var titeln på ekonomiforskaren Karl-Ivar Kumms föredrag. Han började med en färd över världen där konsumtions- och produktionstrender inom fårnäringen analyserades. Slutsatsen blev att fårproduktionen minskar över större delen av världen på bekostnad av kyckling och griskött. När samtidigt vår svenska lammproduktion är världsledande i produktivitet borde förutsättningarna vara lysande. Och ändå är det så förtvivlat svårt att få en kalkyl att gå ihop! Antalet stora fårbesättningar i Sverige ökar långsamt men kommer ändå inte ifatt konsumtionen.

Karl-Ivar har jobbat mycket med att analysera lönsamheten i den svenska fårproduktionen och kommit till ungefär samma slutsatser som de som presenterades på höstens Lammtåget-träffar runt om i Sverige. Så länge man producerar lamm med befintliga resurser, det vill säga i gamla hus som med små medel anpassats till får, ser kalkylen ganska bra ut. Men det förutsätter att man har ett annat arbete vid sidan om därför att man inte kan ta ut en tillräckligt stor lön. Om man vill satsa på får som en heltidssyssla så kräver det mycket stor besättning (500 – 600 tackor) innan storleksfördelarna överstiger de investeringar man måste göra.

Karl-Ivar såg ändå ett antal möjligheter för en ökad svensk fårproduktion:

·      Vi har gott om mark och andra resurser med låg eller ingen alternativ användning.

·      Miljöersättningarna gynnar betesdjur.

·      Det är ganska lätt att nischa sin lammproduktion för att öka intäkterna.

·      Det går att starta en lammproduktion med rimlig areal- och kapitalinsats.

Karl-Ivars slutsats blev följande:

-Om jag vore ung igen och hade begränsat med mark och pengar skulle jag hellre satsa på får än nötkött eller mjölk. Det låter betryggande!

Fåren miljöbovar?

Idisslarnas miljöpåverkan kan analyseras  på många olika sätt och det finns inga definitiva sanningar. Karl-Ivar Kumm kom med nya argument.

Näste del av Karl-Ivars föredrag handlade om fårens och övriga idisslares inverkan på vårt globala klimat. Effekten är omdiskuterad och olika forskare kommer till radikalt olika resultat beroende på hur de räknar. Karl-Ivar hade gjort ett försök att ta ett helhetsgrepp på frågan och att verkligen räkna in alla parametrar såsom den kolinlagring som träd i betesmarken bidrar med. En något kontroversiell synpunkt i dessa tider när jordbrukare uppmanas att ta bort träd på sina beten för att kunna få miljöstöd. Slutsatserna var mycket tankeväckande och alla åhörare fick mycket att tänka på. Resultatet har också delgivits Jordbruksverket och kommer att publiceras längre fram.

Ni får en förhandstitt på resultatet i en artikel av Karl-Ivar i nästa nummer av tidningen Fårskötsel.

Aktuella fårförsök på Götala

Med en mätare på fårets huvud mätte forskarna på Götala hur mycket tackorna idisslade när de fick olika sorters foder. Carl Helander redovisade aktuella forskningsresultat.

En av de nya unga forskarna på Götala, Carl Helander, presenterade de pågående försöken med fåranknytning på Götala som pågår just nu. Ett handlar om fullfoder till tackor och lamm. Att mixa fodret till djuren ger många fördelar men lönar det sig? Försöket går ut på att analysera vilka produktionsökningar man kan få med fullfoder och räkna ekonomi på det.

Majs är en gröda på frammarch i Sverige men erfarenheterna av majsensilage till får är väldigt små. Nu undersöker SLU i Skara hur majsensilage fungerar på får och lamm. Carl gav en etapprapport och resultaten ser hittills mycket lovande ut. Kanske blir det betydligt mer majs på våra fårgårdar framöver?

Slutresultaten av ovanstående projekt kommer självklart att publiceras i Fårskötsel framöver.

Gamla sanningar gäller än

Elisabet Nadeau informerade om vägar till att uppnå ett bra ensilage.
Vi kunde konstatera att gamla sanningar fortfarande gällde.

Nästa föredragshållare var Elisabet Nadeau som pratade om hur man uppnår en hög ensilagekvalitét. En av slutsatserna var att gamla sanningar fortfarande gäller. Hacka kort, packa ordentligt, se till att syret inte kommer till. Förr gällde det plansilor men samma sanning gäller för ensilering i rundbalar. Det kan noteras att SLU rekommenderar 8 till 10 lager plast när man rundbalsensilerar grönfoder.

Elisabet drog också en lans för tillsatsmedel. Generellt minskar de ts-förlusterna, minskar risken för värmebildning och ökar smakligheten på fodret.

Under 2011 kommer nya ensilageförsök till får att utföras på Götala.

Bättre kraftfoder med forskning
Sven Hellberg berättade om de stora framsteg som gjorts i sammansättningen av fårens kraftfoder de senaste åren. Forskningen på Götala har spelat en viktig roll.

Lantmännen är inblandade i en hel del forskning på Götala. Sven Hellberg från Lantmännen var sist bland föredragshållarna och berättade om utvecklingen på fårkraftfoder de senaste tjugo åren. På den tiden har uppfödningsmetoderna ändrats betydligt. Från i huvudsak slakt på hösten till dagens höstlamm, vinterlamm och vårlamm. Varje uppfödningsmetod ställer nya krav på kraftfodret.

Snabbväxande lamm har inte en vomfunktion som räcker till för den tillväxt som de har potential till. Då gäller det att kraftfodret innehåller mycket långsamma proteiner som går vidare till tunntarmen där lammen effektivare kan utnyttja det. Här kan Lantmännen plocka en hel del erfarenheter från ungdjursforskningen. Sven Hellberg såg i framtiden ännu effektivare protein, NDF och stärkelse i kraftfodret.

Paneldebatt om marknadens krav och behov
Efter lunch och lite mingel bland utställarna i foajén startade så en intressant debatt mellan en ICA-handlare, en representant från Scan och en karismatisk kock. Många tänkvärda saker blev sagda, läs mer om det plus en massa mer info från stämman i nästa nr av Fårskötsel.

Text och Foto: Einar de Wit