Externa nyheter

Peter satsar på lamm

Intresset för storskalig lammproduktion växer i Västerbotten. Peter Degerman i Varuträsk utanför Skellefteå är en av flera i norra Västerbotten som har relativt stor besättning; runt hundra tackor.
Titta på svt play »

Hon bytte korna mot mjölkfår

Maria Uhlén på Häftings gård i Hangvar gör något som ingen annan på Gotland gör. Hon tillverkar fårost. Det mjölkas nästan året om och varje får ger några hundra liter mjölk per år.
Läs hela artikeln »

664 får angripna av rovdjur 2009

Under förra året utsattes totalt 687 tamdjur för rovdjursangrepp i Sverige. Av dessa var 664 st får visar en sammanställning från Viltskadecenter.
Läs hela rapporten »

Fårnäringen blomstrar

Östnytt har kartlagt lammproduktionen i regionen och varit på fårgårdar i Östergötland och på Gotland.
Läs hela artikeln »

Fler får än människor

Östnytt har gjort reportage hos Kjell Nilsson i Hejnum, Gotland. Han berättar bland annat om projektet Skinnriket.
Läs hela artikeln »

Redan på stadiga ben på Fredriksdal

Snön smälter utomhus och i stallet på Fredriksdal föds lammen. De två senast födda är bara ett dygn gamla när HD:s fotograf Sven-Erik Svensson fångar deras redan ganska stadiga ben där de rör sig.
Läs hela artikeln »

Här överraskas årets kvinna

Ingrid Johansson skulle bara komma för att köpa lite kött - men överraskade Ingrid Persson med tårta och diplom. De nyfödda lammen bräker inifrån ladugården och en gråvit katt smyger snabbt ut.
Läs hela artikeln »

Hon odlar antikroppar i glada getter

Omsorgen om djur och miljö ligger bakom affärsidén att starta en antikroppfarm. Lovisa Hessle Bergman (bilden) levererar antikroppar till bioteknikindustrin, som hon har fått från glada getters blod.
Läs hela artikeln »

Brittiska tackor får lamma framför tv-kameran

Brittiska BBC sänder just nu serien Lambing Live i fem avsnitt. Enligt programförklaringen ska Lambing Live visa "ett drama på liv och död" vid en gård i South Wales med 900 tackor.
Läs hela artikeln »

Fårägare föreläggs att mata sina djur

Ägaren till de 50 får som lämnades att dö på en gård i kommunen föreläggs att följa djurskyddslagen på en rad punkter.
Läs hela artikeln »

Externa nyheter

Förenklingar vid märkning och registrering av får och getter

Från och med årsskiftet införs en rad förenklingar när det gäller märkning o...

Bra efterfrågan på lamm inför helgerna

Scan rapporterar: Nu går vi in i den planerade perioden vecka 51-vecka 1 då vå...

Ett erbjudande i LRFs Kraftsamling lamm

Är ni intresserade att dra nytta av utländska erfarenheter inom lammproduktion...

Justering i vikter för bästa betalning lamm

För att få in fler lamm vecka 51 tom vecka 1 erbjuder Scan bästa betalning re...

Stort behov av lamm vecka 51, 52, 53 och vecka 1

Scan har i dagarna fått en riktigt stor förfrågan på lamm perioden v51 tom v1...

NYTT PÅ FORUMET
Avel & Betäckning:

  • Re: Synkronisera brunst/Gotlandstackor
    Nu är jag nyfiken, hur har det gått...
    - cia
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons

Kassavablast ger getter skydd mot parasitmask

Onsdag 03 juni 2009







Get tuggandes på kassavablad.

Foto: Lylian Rodriguez

Kassavaplantans blast kan bli ett viktigt foder till idisslare i tropikerna.

En avhandling av Seng Sokerya från SLU visar att bladverket hämmar en vanlig inälvsparasit hos getter samtidigt som det är ett mycket proteinrikt foder.

Rotknölar från kassava, som även kallas maniok, är stapelföda på många håll i tropikerna. I Kambodja har odlingen av kassava ökat kraftigt under senare år sedan de stärkelserika rotknölarna även började användas för bioenergiframställning (etanol). Därmed produceras också stora mängder proteinrik bladmassa som skulle kunna användas som djurfoder. 

I matlagning kokas växten innan förtäring då den annars kan orsaka blåsyraförgiftning. Idisslare tål dock att äta växten rå, och Seng Sokerya har i sitt doktorsarbete genomfört olika utfodringsförsök för att bedöma kassavablastens fodervärde för getter. 


Kassavablad. Foto: Seng Sokerya  

Försöken visar att kassavafodrets goda näringsvärde har en gynnsam inverkan på djurens hälsa. Dessutom har fodret en egenskap som gör det särskilt värdefullt i tropikerna – det hämmar en av de allvarligaste inälvsparasiterna i Sydostasien, nematoden (rundmasken) Haemonchus contortus. Effekten var tydligast när fodret hade ensilerats, en konserveringsmetod som också ökar fodrets hållbarhet. Nästa steg i forskningen är undersöka varför ensileringen förbättrar fodrets nematodhämmande egenskaper och att genomföra praktiska försök hos jordbrukare.

Seng Sokerya, inst. för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU, försvarar sin avhandling The effects of cassava foliage (Manihot esculenta) on gastrointestinal parasites of small ruminants in Cambodia.

Tid: Fredag den 5 juni 2009, kl. 13.00
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr. Herve Hoste, UMR-INRA, Toulouse, Frankrike


Seng Sokerya. Foto: Pok Samkol

Seng Sokerya, inst. för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU, försvarar sin avhandling The effects of cassava foliage (Manihot esculenta) on gastrointestinal parasites of small ruminants in Cambodia.

Tid: Fredag den 5 juni 2009, kl. 13.00
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr. Herve Hoste, UMR-INRA, Toulouse, Frankrike

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen.

 

 

 
Annons
Annons
Annons