Externa nyheter

Storsatsar på lammslakt

På årsbasis ska nya Skara Lammslakteri AB kunna ta emot upp till 12 000 lamm.
Läs hela artikeln »

Svenskarna äter allt mer kött

Sedan 1990 har konsumtionen ökat med 41 procent.
Läs hela artikeln »

Förslag till regler för skyddsjakt på stora rovdjur

I dag lämnar Naturvårdsverket sitt förslag som rör skyddsjakt på stora rovdjur till regeringen.
Läs hela artikeln »

Neddragningen en fråga för regeringen

Riksdagsman Peter Hultqvist (s) har redan lyft frågan om minskat anslag i riksdagen.
Läs hela artikeln »

Naturvårdsverket vill sänka anslaget

Naturvårdsverket vill sänka anslaget för förebyggande rovdjursinsatser och akutsituationer. Från två miljoner - till 700 000 kronor.
Läs hela artikeln »

Mer pengar för rovdjursarbete behövs

Det saknas över 35 miljoner kronor för att länsstyrelserna ska klara sitt utökade ansvar för rovdjursarbetet, enligt en skrivelse från tolv län i norra och mellersta Sverige till regeringen.
Läs hela artikeln »

Scan tilldöms 200 000 kronor i vite

Så mycket kostar det Scan i Linköping att inte ha åtgärdat problem som Livsmedelsverket påpekat.
Läs hela artikeln »

Så ska slakten ökas på Gotland

På Gotland tas nu ett unikt grepp för att vända utvecklingen genom att förbättra böndernas lönsamhet.
Läs hela artikeln »

Stängselpengar på låtsas

Sörmland pekats ut som expansionsområde för varg och får därför 750 000 kronor extra för två år...
Läs hela artikeln »

Ingen yrkeshögskole-utbildning i fårskötsel vid Lövsta landsbygdscentrum

Myndigheten för yrkeshögskolan har avslagit Lövstas ansökan.
Läs hela artikeln »

SLS har utsett årets leverantörer

Årets lammleverantörer 2011 heter Kjell och MajBritt Larsson i Anderstorp, Ljungbyhed.
Läs hela artikeln »

"Idag är det svårt att få tag på inhemskt fårkött"

Lyssna på Åbolands radio om projektet "Know Sheep".
Läs hela artikeln »

Schmallenbergviruset förbryllar

Viruset har likheter med blåtungeviruset som härjade i Sverige 2006.
Läs hela artikeln »

Länsstyrelsen tar initiativ till skyddsjakt av varg

Det gäller en ensam varg i kring Långfjället i Idretrakten som river renar i Idre Sameby.
Läs hela artikeln »

Positivt besked kring Livsmedelsverkets avgiftsmodell för slakterierna

Den veterinära kontrollen på slakterierna kommer att förändras och en ny avgiftsmodell införs.
Läs hela artikeln »

Externa nyheter

Felaktigt gårdsstöd måste betalas tillbaka

Lantbrukare som har fått för mycket gå...

Enklare märkning och rapportering av får och getter vid slakt

Djurhållare som levererar grisar, får elle...

Svenskt Fågelkött i Håkantorp under företagsrekonstruktion

Svenskt Fågelkött tog för några år sedan över får- och lammslakten från Skövde...

Nya program i Elitlamm

Med Elitlamm Foder och nu även Elitlamm Analys så finns det många verktyg för ...

Enklare rapportering av får och getter till slakt

För dig som rapporterar får och getter till slakt finns nu möjligheten att via...

NYTT PÅ FORUMET
Skinn & ull:

  • Re: Starta ett Spinneri?
    Har du startat spinneri? Och var bor du....
    - G.Forssell
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons